Magisterexamen, soooon.
I torsdags hade jag opponering. Jag var den enda i klassen som blev klar med sin d-uppsats. Så var lite skumt. Fick ha en halvtimmes presentation för två personer, en elev och en lärare, som båda redan läst min uppsats. Sen opponerade eleven på mig och läraren gav nån enstaka kommentar. Seriöst, var så lite ändringar de tyckte behövdes att jag blev lite chockad. Ansåg själv att det finns betydligt mer. Aja, gött iaf, då jag var nervös innan för att få en lååååång lista på ändringar och kritik.
Efter det fick jag opponera på en äldre c/d-uppsats. Den var inte alls bra. Så jag gav en hel del kritik. Dock hade uppsatsen blivit godkänd 2006 så kändes lite konstigt att opponera på en redan seminariebehandlad uppsats. Aja. Läraren höll dessutom med mig att den inte skulle bli godkänd om den skrevs i dag.
Efter opponeringen gick jag till min handledare för att se om det var något mer han hade att säga om uppsatsen. Vi pratade även om opponeringen. Var ett kort samtal. Han fårgade om jag ville forska vidare? Om jag ville doktorera. Fått frågan av en tidigare av en kursansvarig, nu av en programansvarig, och svaret är detsamma nu, nej. För det är för mycket ångest i fem år. Och jag är skoltrött som tusan.
I korridoren på väg ut från universitetet så träffade jag en annan lärare, han som frågat mig sen tidigare. Han frågade mig återigen och när han fick samma svar sa han att jag verkligen borde fundera på det.
Känns kul att de frågar, betyder att de tror att jag kan nåt ^^ Det kan jag väl med, men trodde inte det var i en sådan grad att en doktorandtjänst skulle ens gå att prata om. Så kul!
Uppsatsen i kriminologi lämnades helt in i torsdags, så nu inväntar vi svar om den. Magistern har jag inte helt lämnat in än, ska omformulera några meningar och ändra nåt stavfel så tar inte så lång tid. Tänker att jag gör det imorgon eller på onsdag. Kändes behövligt att ta en ledig helg efter det brutala intensiva skriviandet som blev de sista dagarna inför inlämningen.
Efter opponeringen gick jag till min handledare för att se om det var något mer han hade att säga om uppsatsen. Vi pratade även om opponeringen. Var ett kort samtal. Han fårgade om jag ville forska vidare? Om jag ville doktorera. Fått frågan av en tidigare av en kursansvarig, nu av en programansvarig, och svaret är detsamma nu, nej. För det är för mycket ångest i fem år. Och jag är skoltrött som tusan.
I korridoren på väg ut från universitetet så träffade jag en annan lärare, han som frågat mig sen tidigare. Han frågade mig återigen och när han fick samma svar sa han att jag verkligen borde fundera på det.
Känns kul att de frågar, betyder att de tror att jag kan nåt ^^ Det kan jag väl med, men trodde inte det var i en sådan grad att en doktorandtjänst skulle ens gå att prata om. Så kul!
Uppsatsen i kriminologi lämnades helt in i torsdags, så nu inväntar vi svar om den. Magistern har jag inte helt lämnat in än, ska omformulera några meningar och ändra nåt stavfel så tar inte så lång tid. Tänker att jag gör det imorgon eller på onsdag. Kändes behövligt att ta en ledig helg efter det brutala intensiva skriviandet som blev de sista dagarna inför inlämningen.