Hejdå Norrland. Hej Västkusten.
Hade mitt sista möte på Umeå Universitet idag. Kanske sista gången jag sprang upp och ner för de där trapporna. Trapporna som jag tagit flera steg i. Upp och ner. Upp till sociologiska institutionen. Nu är jag nog klar här, på Umeå Universitet, i Umeå, i Västerbotten. Till hösten blir det ett nytt universitet, förmodligen längre upp. Ännu kallare och mörkare. Ett nytt äventyr. Utan min muminfamilj..
Det känns lite skumt att inte ha några minuter till muminfamiljen. Visserligen kändes det lite skumt att flytta från min familj på västkusten med. Det blir nog bra. Kommer sakna den goda maten, skratten och tryggheten. Men som tur är så går det bussar. Vet inte hur många timmar det tar mellan städerna, kanske 4-5. När tiden finns så blir det nog resor ner till Umeå och muminfamiljen. Men det är först till hösten. Nu väntar en sommar med jobb jobb jobb och miniäventyr.
Västkusten, jag hoppas inte det är storm imorgon.
Det känns lite skumt att inte ha några minuter till muminfamiljen. Visserligen kändes det lite skumt att flytta från min familj på västkusten med. Det blir nog bra. Kommer sakna den goda maten, skratten och tryggheten. Men som tur är så går det bussar. Vet inte hur många timmar det tar mellan städerna, kanske 4-5. När tiden finns så blir det nog resor ner till Umeå och muminfamiljen. Men det är först till hösten. Nu väntar en sommar med jobb jobb jobb och miniäventyr.
Västkusten, jag hoppas inte det är storm imorgon.
