Matförgiftning, sjukhus och besök.
Varit fullt upp. Ligger lite efter med plugget nu känns det som. Missat en del då jag har spytt och återhämtat mig från matförgiftning (troligen från falafel).
I fredags kom mamma, pappa, mormor, morfar och farmor upp till Umeå. Träffade alla (förutom farmor som var hos sin bror) i stan för att äta indiskbuffé. Först gick vi runt i lite affärer och sen blev det mat. God mat!
Efter det blev det en drink på hotellet och soft chill. Stannade kvar i stan och på hotellet för att äta kvällsbuffé med mamma, pappa, mormor och morfar. Åt maten och sen var det inte mysigt längre. Gick från bordet och in till hotellrummet. Satte mig ner en liten stund. Kände att det här kommer inte hålla, några sekunder senare kräktes jag upp all mat jag fått i mig. Kändes lite bättre efter jag hade fått upp det men illamåendet satt kvar.
Åkte sedan hem. Kände av illamåendet hela bussresan. När jag gick hem från busshållplatsen fick jag stanna någon gång för att inte spy. Kom hem. Märkte att det var fest i korridoren (första gången på hundra år?). Gick in i köket och la bullarna jag fått av farmor i frysen. Sen hälsa på katten å sen var det dags att kräkas igen. Och den här gången tog det inte slut förrän det var morgon.
Äckligt värre. På lördagen var jag rätt slut och hade feber. Svettades som en idiot. Blev blötare än man blir när man duschar. Seriöst. Hade en handduk i sängen t o m.
På söndagen kändes det lite bättre. Eller mycket bättre. Hade lite feber, mådde lite illa när jag stod upp. Blev lite yr med men ja bara lite. Folket kom hit och sen gick vi till Mella där de åt mat och jag en piggelin. Behövde lägga mig ner lite med för yrsel gjorde mig illamående och jag ville inte spy.
Sen drog vi ner till stan allihopa. Jag kände att jag var tvungen att lägga mig ner så jag följde med till hotellet där jag sedan sov en stund. De gick och åt kvällsbuffén och jag låg och frös på ett sätt jag aldrig gjort tidigare. Var hemskt. Sen gick jag och mamma och mormor och köpte lite mat till mig som jag sedan åt. Ett bra tag innan de hade ätit upp och vi hade gått för att fixa mat så kände jag av en smärta i bröstkorgen. Som bara blev värre ju mer tid som gick.
Åkte hem sen och på bussen var det ett helvete. Gjorde ont. När jag gick hem blev det ännu värre. Nu gjorde det ont i samma höjd fast på ryggen med. Blev värst när jag kom hem. Smärtan var extrem. Fick gunga som en boll på golvet för att orka. Tårarna rann i ren desperation. Ringde sjukvårdsupplysningen. Stod i kö i hundra år. Pratade med en sköterska som sa åt mig att åka in. So I did.
På sjukhuset sent på kvällen tog de tester, lyssnade på magen och allt sånt. Läkaren hörde lite ljud från tarmen så då blev jag lite lugn för då var det nog inte tarmvred. YAY. Men hon sa att det kunde vara sub-tarmvred så jag skulle få dricka en grej. En äcklig grej som jag druckit på sjukhus tidigare. Blä. Men den hjälpte typ. Var ljud i hela tarmen en stund efter den så det var ju party.
Dock gjorde det ont där visst gallan sitter så hon trodde att det kunde vara något med den istället. Inväntade svar från blodproverna som såg bra ut. Fick en spruta i närheten av höften, för er som vill veta i ena skinkan eller alltså muskeln i den, som hjälpte lite den med. Fick därmed åka hem! WEHO.
Kände dock av smärtan igen när jag kom hem men tänkte att jag hinner somna innan den blir sådär jobbig. Vilket jag hann.
Efter det blev det en drink på hotellet och soft chill. Stannade kvar i stan och på hotellet för att äta kvällsbuffé med mamma, pappa, mormor och morfar. Åt maten och sen var det inte mysigt längre. Gick från bordet och in till hotellrummet. Satte mig ner en liten stund. Kände att det här kommer inte hålla, några sekunder senare kräktes jag upp all mat jag fått i mig. Kändes lite bättre efter jag hade fått upp det men illamåendet satt kvar.
Åkte sedan hem. Kände av illamåendet hela bussresan. När jag gick hem från busshållplatsen fick jag stanna någon gång för att inte spy. Kom hem. Märkte att det var fest i korridoren (första gången på hundra år?). Gick in i köket och la bullarna jag fått av farmor i frysen. Sen hälsa på katten å sen var det dags att kräkas igen. Och den här gången tog det inte slut förrän det var morgon.
Äckligt värre. På lördagen var jag rätt slut och hade feber. Svettades som en idiot. Blev blötare än man blir när man duschar. Seriöst. Hade en handduk i sängen t o m.
På söndagen kändes det lite bättre. Eller mycket bättre. Hade lite feber, mådde lite illa när jag stod upp. Blev lite yr med men ja bara lite. Folket kom hit och sen gick vi till Mella där de åt mat och jag en piggelin. Behövde lägga mig ner lite med för yrsel gjorde mig illamående och jag ville inte spy.
Sen drog vi ner till stan allihopa. Jag kände att jag var tvungen att lägga mig ner så jag följde med till hotellet där jag sedan sov en stund. De gick och åt kvällsbuffén och jag låg och frös på ett sätt jag aldrig gjort tidigare. Var hemskt. Sen gick jag och mamma och mormor och köpte lite mat till mig som jag sedan åt. Ett bra tag innan de hade ätit upp och vi hade gått för att fixa mat så kände jag av en smärta i bröstkorgen. Som bara blev värre ju mer tid som gick.
Åkte hem sen och på bussen var det ett helvete. Gjorde ont. När jag gick hem blev det ännu värre. Nu gjorde det ont i samma höjd fast på ryggen med. Blev värst när jag kom hem. Smärtan var extrem. Fick gunga som en boll på golvet för att orka. Tårarna rann i ren desperation. Ringde sjukvårdsupplysningen. Stod i kö i hundra år. Pratade med en sköterska som sa åt mig att åka in. So I did.
På sjukhuset sent på kvällen tog de tester, lyssnade på magen och allt sånt. Läkaren hörde lite ljud från tarmen så då blev jag lite lugn för då var det nog inte tarmvred. YAY. Men hon sa att det kunde vara sub-tarmvred så jag skulle få dricka en grej. En äcklig grej som jag druckit på sjukhus tidigare. Blä. Men den hjälpte typ. Var ljud i hela tarmen en stund efter den så det var ju party.
Dock gjorde det ont där visst gallan sitter så hon trodde att det kunde vara något med den istället. Inväntade svar från blodproverna som såg bra ut. Fick en spruta i närheten av höften, för er som vill veta i ena skinkan eller alltså muskeln i den, som hjälpte lite den med. Fick därmed åka hem! WEHO.
Kände dock av smärtan igen när jag kom hem men tänkte att jag hinner somna innan den blir sådär jobbig. Vilket jag hann.