Vid vintergatans kant.

Någon på andra våningen höll fint upp dörren nu när jag kom hem. Cyklade hem från Spelkvällen som var trevlig och soft.

Cyklade hem rakt igenom en spöklik dimma. Den vilade lugnt över fotbollsplanen och den smala vägen av asfalt som hjulen rullade fram på. Sen efter backen, den där backen med lutning som välkomnar musklerna att ta i, så cyklade jag in i mörkret. Den lite mer sandiga vägen mellan träden, där man fick cykla på känsla. Var är vägen och inte. Så mörkt var det (köpa lampor ja jag ska). Sen förbi vägarbetarna som jobbade i sitt roterande ljus. Sen nedförsbacke och stjärnor. Riktigt många lysande stjärnor som utsikt innan man vandrade in i värmen och steg närmare sömnen.

Övrigt : imorgon får jag min nya säng!