Le genom andras leenden.
Flyger senare idag så kommer kanske vara lite tyst här. Lite mer än vanligt. I alla fall under helgen som kommer bli awesome! Säger säkert hej till er när jag är i Fbg och fixar papper. Då sitter jag ju ändå vid datorn.
Tänkte bara säga att ni borde försöka få människor glada. Om ni känner dem eller inte spelar ingen roll. Make 'em happy anyway!
Jag försöker göra lite saker. Då och då. Gärna ofta men blir mest att jag fastnar i någon bok om något med sociologi. Det tar dock inte lång tid att göra någon glad så jag ska försöka bli lite bättre. Jag blir nog gladast när andra är glada. Kan man själv bidra till att de blir glada är det ju hur coolt som helst.
Ett bra exempel var när Johanna, Matilda och jag impulsivt åkte till Ullared efter skolavslutningen något år. Vi började vårat sommarlov genom att göra andra glada. Hur?
Vi tog bussen till Ullared. Köpte ballonger och snöre inne på Ge-Kås. Stora ballonger och hjärtformade. Sen blåste vi upp dem och gav dem till folk. Mest till barn då. Föräldrarna var först lite va vänta lite nu, ger de ballonger? Är det något lurt? Vi förklarade att nej, vi vill bara göra något litet för andra typ, ingen baktanke om att ni ska välja det här telefonbolaget eller något. Då blev de glada och deras barn blev gladast!
Nu ser jag deras tveksamhet ur en sociologisk vinkel. Webers rationalitetsprocess. Han menar att vi blir mer och mer rationella och att våra handlingar blir mer och mer målrationella. Det vill säga vi utför handlingar som sätter oss själva i centrum. Egoistiska skulle man utan motstånd kunna säga. Weber menar att rationalitet är vårt öde, och att det leder till en "isande polarnatt" (tycker det låter fint men det är det visst inte..). Utan det är ett tillstånd då människan har en stor hjärna men ett litet hjärta. Det vill säga inte ett önskvärt tillstånd. Empiriska undersökningar har visat att rationaliteten ökat. Byråkratin som är väldigt rationell expanderar med så inte så strange.
Ska inte gå in på det mer, vet att jag borde förklara sambanden lite mer men ni bryr er nog inte ändå ;) Måste packa det sista så det är klart när jag kommer hem från skolan. See ya!
Tänkte bara säga att ni borde försöka få människor glada. Om ni känner dem eller inte spelar ingen roll. Make 'em happy anyway!
Jag försöker göra lite saker. Då och då. Gärna ofta men blir mest att jag fastnar i någon bok om något med sociologi. Det tar dock inte lång tid att göra någon glad så jag ska försöka bli lite bättre. Jag blir nog gladast när andra är glada. Kan man själv bidra till att de blir glada är det ju hur coolt som helst.
Ett bra exempel var när Johanna, Matilda och jag impulsivt åkte till Ullared efter skolavslutningen något år. Vi började vårat sommarlov genom att göra andra glada. Hur?
Vi tog bussen till Ullared. Köpte ballonger och snöre inne på Ge-Kås. Stora ballonger och hjärtformade. Sen blåste vi upp dem och gav dem till folk. Mest till barn då. Föräldrarna var först lite va vänta lite nu, ger de ballonger? Är det något lurt? Vi förklarade att nej, vi vill bara göra något litet för andra typ, ingen baktanke om att ni ska välja det här telefonbolaget eller något. Då blev de glada och deras barn blev gladast!
Nu ser jag deras tveksamhet ur en sociologisk vinkel. Webers rationalitetsprocess. Han menar att vi blir mer och mer rationella och att våra handlingar blir mer och mer målrationella. Det vill säga vi utför handlingar som sätter oss själva i centrum. Egoistiska skulle man utan motstånd kunna säga. Weber menar att rationalitet är vårt öde, och att det leder till en "isande polarnatt" (tycker det låter fint men det är det visst inte..). Utan det är ett tillstånd då människan har en stor hjärna men ett litet hjärta. Det vill säga inte ett önskvärt tillstånd. Empiriska undersökningar har visat att rationaliteten ökat. Byråkratin som är väldigt rationell expanderar med så inte så strange.
Ska inte gå in på det mer, vet att jag borde förklara sambanden lite mer men ni bryr er nog inte ändå ;) Måste packa det sista så det är klart när jag kommer hem från skolan. See ya!