Mini-mAmaaa
Snubblade förbi en nystartad blogg. Är skapad av en tjej som är 13år och fick ett barn igår. Hmm..Ja..Vad ska jag säga egentligen? De mesta delarna i mig om inte alla tycker det är fel. Menar inte att hon inte kommer kunna bli en bra mamma, det blir hon nog, får vi hoppas. Men varför så tidigt?
Jag lämnar tjejen i bloggen nu. Ser det mer allmänt, finns ju massa tjejer som är unga (för unga?) som föder barn hit och dit. En del planerar det i smyg för att hålla kvar killen medan andra säger att det inte var planerat. Dock undrar jag lite över hela inte planerat grejen. Sure okej att man kanske inte planerar det men samtidigt så vet man ju faktiskt att barn inte kommer med en stork. Så jag vet inte men tycker det är lite fel att säga så. Man planerar inte att bli gravid men samtidigt låter man möjligheten finnas. För vill man inte bli gravid finns det flera alternativ att motverka det på. Så när tjejer säger att det inte var planerat så vill jag fråga jaha men hur tänkte du då? Du måste ju ha vetat att du kunde bli det? Just det där att du kanske kan bli det borde ju innebära att om du inte vill så ser du till att du inte blir det..
Jag är lite arg på de där tjejerna. Menar inte att de är dumma men att de kanske i en situation inte gör ett så smart val, kanske beror det på killen. Visst att föda barn kanske är deras bästa och största upplevelse i livet men det kanske skulle bli bättre längre fram? För båda? Läs det inte fel..Men jag tror att den där tryggheten som barnet behöver är svårare att skapa i de situationerna. Visst det finns familjer som har allt annat än trygghet med föräldrar som är äldre. Jag säger inte att det inte kan finnas bara att jag tror att det blir svårare att skapa. Oftast är det bara den unga tjejen då pappan inte vill vara pappa. Tjejen kan kanske förlita sig på sina föräldrar och staten. Hur tryckt blir det sen dock? Tjejen växer ju upp. Klarar hon utbildningen bra samtidigt som hon är mamma (en del gör säkert det men många hoppar av?) ?
Är det bra att vara förälder och samtidigt själv vara barn? Hur försörjer man sitt barn när man själv är beroende av att bli försörjd av sina föräldrar?
Abort är väl kanske inte alltid rätt väg. Jag anser dock inte abort som mord. Jag skulle inte vilja föda ett barn om jag inte visste att jag kunde ta hand om barnet bra och ge barnet bra förutsättningar. Utbildning och jobb, någon form av säkerhet och kunskap först. Vad för liv vill man ge sitt barn? Förmodligen det bästa och jag vet med säkerhet att jag inte skulle kunna ge ett barn det när jag själv var barn. Man är ung och naiv?
Om någon som läser är en ung mamma så hoppas jag inte ni ser det kränkande (benämningen som används mer vardagligt inte den helt egentliga innebörden med det där är en annan sak jag inte behöver gå in på). Det är inte meningen att framställa er negativt även fast det kan låta som det. Ni kan vara minst lika och till och med bättre mammor än de äldre men jag ser inte helt rollen som mamma som den enda faktorn i barnens liv. Där kan jag se en större tendens till brister. Hur ser ert och barnets liv ut om fem år (om vi säger att du fick barn när du var 15)?
Ett tag kändes det som om att skaffa barn när man var väldigt ung var en trend. Hur fel kan samhället bli egentligen. Associerade direkt till en reklam som gick (kanske går vad vet jag?) på MTV nu..Den verkade uppmuntra det och en mer fail-ig reklam har jag inte sett på ett bra tag. Har inte tid med det här mer nu, packa klart samtidigt som jag försöker formulera extra frågeställningar ifall jag märker att min huvudfrågeställning inte håller sett till materialet i boken och i mina sökta artiklar.
Jag lämnar tjejen i bloggen nu. Ser det mer allmänt, finns ju massa tjejer som är unga (för unga?) som föder barn hit och dit. En del planerar det i smyg för att hålla kvar killen medan andra säger att det inte var planerat. Dock undrar jag lite över hela inte planerat grejen. Sure okej att man kanske inte planerar det men samtidigt så vet man ju faktiskt att barn inte kommer med en stork. Så jag vet inte men tycker det är lite fel att säga så. Man planerar inte att bli gravid men samtidigt låter man möjligheten finnas. För vill man inte bli gravid finns det flera alternativ att motverka det på. Så när tjejer säger att det inte var planerat så vill jag fråga jaha men hur tänkte du då? Du måste ju ha vetat att du kunde bli det? Just det där att du kanske kan bli det borde ju innebära att om du inte vill så ser du till att du inte blir det..
Jag är lite arg på de där tjejerna. Menar inte att de är dumma men att de kanske i en situation inte gör ett så smart val, kanske beror det på killen. Visst att föda barn kanske är deras bästa och största upplevelse i livet men det kanske skulle bli bättre längre fram? För båda? Läs det inte fel..Men jag tror att den där tryggheten som barnet behöver är svårare att skapa i de situationerna. Visst det finns familjer som har allt annat än trygghet med föräldrar som är äldre. Jag säger inte att det inte kan finnas bara att jag tror att det blir svårare att skapa. Oftast är det bara den unga tjejen då pappan inte vill vara pappa. Tjejen kan kanske förlita sig på sina föräldrar och staten. Hur tryckt blir det sen dock? Tjejen växer ju upp. Klarar hon utbildningen bra samtidigt som hon är mamma (en del gör säkert det men många hoppar av?) ?
Är det bra att vara förälder och samtidigt själv vara barn? Hur försörjer man sitt barn när man själv är beroende av att bli försörjd av sina föräldrar?
Abort är väl kanske inte alltid rätt väg. Jag anser dock inte abort som mord. Jag skulle inte vilja föda ett barn om jag inte visste att jag kunde ta hand om barnet bra och ge barnet bra förutsättningar. Utbildning och jobb, någon form av säkerhet och kunskap först. Vad för liv vill man ge sitt barn? Förmodligen det bästa och jag vet med säkerhet att jag inte skulle kunna ge ett barn det när jag själv var barn. Man är ung och naiv?
Om någon som läser är en ung mamma så hoppas jag inte ni ser det kränkande (benämningen som används mer vardagligt inte den helt egentliga innebörden med det där är en annan sak jag inte behöver gå in på). Det är inte meningen att framställa er negativt även fast det kan låta som det. Ni kan vara minst lika och till och med bättre mammor än de äldre men jag ser inte helt rollen som mamma som den enda faktorn i barnens liv. Där kan jag se en större tendens till brister. Hur ser ert och barnets liv ut om fem år (om vi säger att du fick barn när du var 15)?
Ett tag kändes det som om att skaffa barn när man var väldigt ung var en trend. Hur fel kan samhället bli egentligen. Associerade direkt till en reklam som gick (kanske går vad vet jag?) på MTV nu..Den verkade uppmuntra det och en mer fail-ig reklam har jag inte sett på ett bra tag. Har inte tid med det här mer nu, packa klart samtidigt som jag försöker formulera extra frågeställningar ifall jag märker att min huvudfrågeställning inte håller sett till materialet i boken och i mina sökta artiklar.