På tal om Kristian, som inspirerar och visar att man kan göra så mycket, som ger en perspektiv på vad som är viktigt så kom jag och en vän in på betydelsen av drömmar igår.

Träffade Jesper, som var min granne ett tag i Ume. Vi åt god mat nere på stan. Innan det åt vi glass på en grön parkbänk. Jag berättade för honom om min brist på drömmar. Att jag inte vet vad jag vill. Att jag inte har något som jag längtar till. Hur det förändrar en. Likgiltighet. Hur hopp och glädje faktiskt på något vis är kopplat till drömmar i mer eller mindre utsträckning.

När min panikångest har varit som värst har det varit svårt att drömma, att se framemot något. Vilket inte är så konstigt. Men nu, när ångesten faktiskt inte är så närvarande (möjligt att den kommer tillbaka med sina stora skor i höst) så borde jag känna annorlunda. Men istället, har jag blivit mer av en zombie. En extremt trött tjej som inte ens orkar ha stora vansinniga drömmar om framtiden.

Det vände faktiskt igår. Lite åtminstone. Vi kom in på surfing och jag kände att mina fötter villa springa till flygplatsen ta bästa flyg till Stockholm och sedan vidare till en strand där mina fötter skulle försöka stå på en bräda i vattnet. Jag har ett mål nu. Ett mål utanför skolans värld vilket är rätt så viktigt tror jag för att man ska orka med studiernas uppslukande av ens fritid, energi och det där läskiga tentaskrivandet.

Ju mer jag funderar på det desto mer vill jag åka och lära mig att surfa. Det känns rätt. Efter lite mer tankar kring drömmar och deras betydelse insåg jag att det nog är säkrast och bra att ha en lista. En lista på saker man vill göra. Eller rättare sagt, en lista på saker MAN SKA GÖRA. Jag tror alla kan gynnas av en sådan lista. Det kan vara kort eller långt tidspann, stora eller små saker. Men skriv ner det du vill, det du kommer på här och nu och fyll på sen när nya saker dyker upp. Kanske kommer du ha en lista med 1000232932912 saker som kanske inte är möjliga att hinna genomföra. Men jag lovar att du kommer vara nöjd över allt det du hinner stryka på listan innan din tid på jorden tyvärr är slut. Du kommer inte ångra det du gjorde, du kommer bara ångra om du aldrig gjorde det. Sååååå. DO IT.

* Lära mig surfa
* Besöka Paris under en vacker vår
* Klara magisterutbildningen i utredning
* Åka till Svalbard och isbjörnarna när det är ljust
* Åka till Grönland
* Säga hej till Kanada och Toronto
* Skaffa dreads (?)
* Ta paus från plugget ibland och då passa på att åka lite snowboard

 

Vill tacka Kristian Gidlund för allt, för inget och för allt däremellan. Aldrig har nog en enda person berört mig på ett sådant djupt sätt som honom, fast jag aldrig träffat eller känt honom alls. Han har förmågan att nå något hos så många människor. Han har förmågan att leva sådär på riktigt. Han kan vara det bästa som hänt Sverige på länge. Utan överdrift.

Jag hade en dröm nu tidigt på morgonen som fick besök av Kristian. Drömmen är svår att förklara, som de flesta drömmarna är, detaljer som är viktiga kan vara svåra att förmedla då minnet av drömmen veknar snabbt. I drömmen, som var enkel men ändå så fantastisk, så var det två av Kristians kompisar, Kristian själv och jag i ett rum. Kristian låg på golvet på en madrass, de andra två i en fåtölj respektive soffa och jag låg på golvet med. Tror vi pratade om något men det som var av betydelse var att vi var där för honom. Vi ville hjälpa honom så gott det gick. Ta bort lite av smärtan eller i viss mån förhindra att han blev störd.

Det var en båt utanför huset. Människorna runt båten höll på med något. Det var ett oändligt oväsen. Ett sådant ljud är jobbigt för de flesta men jag såg att det tog extra mycket på Kristian då hans sinnen hade blivit känsligare. Så jag sprang ut för att få tyst på det med en av Kristians vänner i hälarna. Kristian sa såklart att det inte behövdes. Men vi gjorde det och vi fick tyst på ljudet och han slapp det ekande ljudet bakom skallbenet och huvudvärken var aldrig på ett långt besök. Han tackade oss.

Men det är vi som ska tacka honom. För i drömmen så var vi där för att försöka finnas där för honom. Att trösta, att lindra. Men det var han som gjorde det för oss. Aldrig har jag känt mig så säker som där på golvet jämte honom. Hans lugn, hans välvilja och hans leende. Det är något som du, jag och resten av Sverige ska sakna, hedra och försöka leva upp till.

Jag vet inte hur Kristian är utanför drömmens värld, men jag är rätt säker på att han är det som hans texter förmedlar. En människa med drömmar, med kärlek, med vilja och med lycka. En människa som lever ut i fingertopparna ner i skorna. Som har dåliga dagar, känner hat, ångest, ilska och sorg men som aldrig låter det ta över. En person som vågar känna, älska och viktigast av allt, vågar leva.

Kristian, jag vet inte om du lever i skrivande stund, men jag tackar dig från djupet av min själ och från alla hjärtslag bakom revbenen. Jag hoppas du slipper smärta och finner ditt barn när du går och vaknar upp i mossan i den där vackra skogen.

Kramar, som ger blåmärken.


Rekommenderar alla att läsa Kristians blogg, bok och lyssna på hans sommarprogram i P1.

Fick besked igår att jag står först i kön på en lägenhet nu. WOHO. 25kvm.

Tackat ja så nu väntar jag bara på att de ska godkänna och sen är det klart. Inflyttning tidigast den 5:e september så får åka till Luleå för ett kort äventyr först. Måste vara där under dagen den 3:e för inskrivning på magisterutbildningen.

..och ibland mer än så.


Tänker på er ♥

Hittade de här två sötisarna på Åhléns hemsida. Blir att köpa när jag är hemma i Ume. Kostar 99:-/st. Behöver nya örngott. Eller egentligen mest lakan då Rancid har rivit sönder en del som kattunge. Tror de här två örngotten passar bra i Luleå ^^

Ibland är allt man behöver en stund i Göteborg. Galet trött men värt.

Köpenhamn imorgon. Blir hej hej till en isbjörn.