En strand den 25:e.
Ett slut och en början på samma gång. Sand. Vatten. En flytande gräns.
I förrgår så träffade jag Calle. Vi drog ner till stranden. Fast först hämtade vi en flaska vin hemma hos hans mamma. Tack Calle-Mamma! Medan han var uppe och hämtade flaskan stod jag på hans longboard och försökte se hur långt man kunde rulla.
Vi satte oss i sanden, öppnade flaskan. Drack. Pratade. Trevligt trevligt. Var som om det var sommar, fast fortfarande tomt. Inga turister eller festande sommarlovs-kids.. Vi hade stranden för oss själva. Under den riktiga sommaren får man dela den med andra. Visst, när solen gick ner började det bli lite kallt. Tur då att min tröja är tillräckligt stor för att rymma mina ben utan att töja ut den. Calle var dock varm ändå. Så jag fick sno lite av hans värme.
När vinet var slut och solen verkligen sagt hejdå drog vi därifrån. Tanken var att vi skulle hinna till en affär så han skulle kunna köpa frukost. Dock var klockan för mycket så vi gick hem till honom istället. Blev popcorn och film. Jag var extremt trött och var på väg att somna flera gånger under filmen. Vet inte hur jag lyckades låta bli att somna.
Mitt finger ville vara med ^^
Anyway, kvällen var jättebra och trevlig. Lite vin och en strand och en bra människa var precis vad jag behövde. Till Calle kan jag säga allt jag vill om jag vill. Oftast behöver jag inte ens säga något. Räcker med att träffa honom för att bli lite lugn. Det finns inget tvång och jag behöver inte heller linda in orden om jag inte känner att jag vill. Det behöver jag göra med många andra. För deras skull. Kvällen med snälla Calle var precis vad jag behövde. Mina lungor fick andas. Tack!
Vi satte oss i sanden, öppnade flaskan. Drack. Pratade. Trevligt trevligt. Var som om det var sommar, fast fortfarande tomt. Inga turister eller festande sommarlovs-kids.. Vi hade stranden för oss själva. Under den riktiga sommaren får man dela den med andra. Visst, när solen gick ner började det bli lite kallt. Tur då att min tröja är tillräckligt stor för att rymma mina ben utan att töja ut den. Calle var dock varm ändå. Så jag fick sno lite av hans värme.
När vinet var slut och solen verkligen sagt hejdå drog vi därifrån. Tanken var att vi skulle hinna till en affär så han skulle kunna köpa frukost. Dock var klockan för mycket så vi gick hem till honom istället. Blev popcorn och film. Jag var extremt trött och var på väg att somna flera gånger under filmen. Vet inte hur jag lyckades låta bli att somna.
Mitt finger ville vara med ^^
Anyway, kvällen var jättebra och trevlig. Lite vin och en strand och en bra människa var precis vad jag behövde. Till Calle kan jag säga allt jag vill om jag vill. Oftast behöver jag inte ens säga något. Räcker med att träffa honom för att bli lite lugn. Det finns inget tvång och jag behöver inte heller linda in orden om jag inte känner att jag vill. Det behöver jag göra med många andra. För deras skull. Kvällen med snälla Calle var precis vad jag behövde. Mina lungor fick andas. Tack!